AKTUELLT
Framtidssmedjan Elders har vid två hearingar i november 2019 och februari 2020 uppmärksammat frågan om barn och ungas debut i det kriminella livet. Här sammanfattas slutsatser av en uppföljning som genomfördes den 20 november 2020.
En kortversion av uppföljningen har sänts av SVT Forum. Hela uppföljningen finns på SvT Forums hemsida. https://www.svt.se/nyheter/svtforum/sa-ska-ungdomar-stoppas-fran-att-hamna-i-krimialitet
Mycket görs men det krävs mer för att åstadkomma resultat, rädda barn och unga från kriminalitet och utanförskap och psykisk ohälsa och att bygga tillit i och till vårt samhälle.
Sekretessregler hindrar att nå resultat
Bred enighet råder om att det är nödvändigt med ett fritt informationsutbyte mellan socialtjänst, skola och polis kring utsatta barn och unga. Det lokala förebyggande arbetet kräver informationsutbyte för att komma vidare. I dag leder orosanmälningar ofta inte till relevanta åtgärder. Det finns goda exempel där myndighetsföreträdare arbetar mot samma mål men med olika uppdrag. Att gemensamt arbeta fram lokala mål för brottsförebyggande arbete stärker förståelsen för varandras roller och resurser och därmed gemensamma prioriteringar. Detta arbetssätt bygger på mod och lokala initiativ, men det är inte tillräckligt. Danmark har redovisat att de noga tänkt igenom de tillämpnings- och sekretessregler som behövs för en samverkan byggd på ett fritt informationsutbyte. Frågan är om det inte skulle kunna gå att kopiera Danmark rakt av.
Utredningar om myndighetssamverkan - styrningen spretar
Samverkan och samarbete mellan myndigheter tenderar vara begränsade till statliga myndigheter på nationell nivå. Flera av dessa myndigheter utreder och beskriver att sekretessreglerna är ett allvarligt hinder i arbetet mot fusk, bidragsbrott och välfärdsbrott, alltså en brottslighet som är starkt riktad även mot kommunernas lokala myndighetsområden.
En utredning tittar på samverkan mellan statliga myndigheter för att komma till rätta med välfärdsbrotten. Utredningens direktiv borde vidgas och också inkludera de kommunala myndigheterna. Gängkriminalitet, bidragsbrott och välfärdskriminalitet hänger ihop och kräver för att kunna stävjas att information kan delas mellan nationella och kommunala myndigheter.
Allmänheten ger allt oftare uttryck för oförståelse för att sekretessregler hindrar bekämpningen av gängkriminalitet.
”För långsamt - för lite - för sent”
Bred enighet råder om att barns tidiga språkutveckling är avgörande för hur skolstarten ska utvecklas. Forskningen visar att utvecklingen mellan 4 och 8 års ålder är avgörande. God språk- och talförmåga och social träning med andra barn och andra vuxna har mycket stor betydelse före skolstarten. Förskolan ger också föräldrar/vårdnadshavare en social interaktion med andra föräldrar som är betydelsefull.
Alla barn har rätt till en plats i förskolan från 12 månaders ålder. Drygt 95 procent av alla 4 åringar är inskrivna i förskolan, men dem som bäst behöver det tillhör ofta de fem procenten som inte är inskriva. Många menar att vi borde införa obligatorisk förskola för fyraåringar, men det skulle stå i strid med föräldrarnas valfrihet menar andra. Enighet borde dock kunna uppnås om att fyraåringar som vid fyraårskontroll visar sig ha svag språkutveckling (på svenska) eller barn som uppvisar beteenden som tyder på problem i hemmet efter utredning borde kunna åläggas närvaro i förskolan.
Tyvärr föreslår dock regeringens utredare att man inte skall kunna tvinga föräldrar att sätta sina barn i förskola även om barnen är utsatta och har svag språkutveckling, vilket riskerar permanenta problemet. Obligatorisk förskola för femåringar föreslås men den ses som ett framtidsprojekt som är aktuellt för genomförande först en bit in i nästa mandatperiod.
Utredaren har dock kommit till samma slutsats som drogs vid uppföljningen nämligen att krav bör ställas på förskollärare och barnskötare att de talar god svenska innan de utexamineras och att de som inte gör det bör vidareutbildas.
Skoltiden är avgörande under uppväxtåren
Bred enighet råder också om att problem i skolarbetet eller iakttagna kriminella eller aggressiva beteenden behöver åtgärdas tidigt och att socialtjänstens utredningar och framlagda åtgärder och insatser inte ska vara möjliga för föräldrar att säga nej till. Detta kräver ett förtydligande i den nya socialtjänstlagen. Om inte beslutade åtgärder lyckas utan 8-11-åringen debuterar i kriminellt liv antingen av egen fri vilja eller efter tvång från gäng ska placering i familjehem göras så att kriminella beteenden avbryts.
Familjehemsplaceringar och LVU är kostsamma för utsatta kommuner. När motivet är att förhindra en utveckling in i ett kriminellt liv bör staten ta kostnaden. Det kan också behövas förstärkt ersättning till familjehem som tar emot barn av den orsaken och som också gör det ekonomiskt möjligt för dem att ta hand om färre barn, kanske bara ett eller två barn.
Enighet finns om att godkända betyg är en förutsättning för fortsatta studier efter grundskolan, men framför allt för ett lyckat inträde på arbetsmarknaden. De barn som har halkat efter i skolan vid 10-års åldern på grund av kriminella beteenden har en uppförsbacke som kan vara svår att klara av under resten av grundskolan. Ska grundskolan avslutas vid en bestämd ålder, eller när godkänt resultat är uppnått?
Den viktiga fritiden
Skolan är det mest avgörande under ett barns uppväxt, men fritiden som mer och mer omhändertas av ideella organisationer är och kan vara oerhört betydelsefull. Barn ges möjlighet att fylla sin fritid med meningsfullhet, ungdomar får träna i ledarroller och föreningsliv. Föräldrar får kontakt med andra föräldrar, gemenskap ersätter utanförskap. Ideellt arbete har förutsättningar att bidra till lokalsamhällets utveckling men kan slås sönder när lokalen, omklädningsrummet, belysningen försvinner. Stöd bör ges enskilda som ställer upp so volontärer och mentorer.
De unga kriminella
God kännedom finns oftast om 12-15 åringar som startat sin kriminella bana och som före det brutit normer i sin familj, i skolan, bland kompisar och blivit kända hos polisen.
Lokalsamhället med gränssättande och relationsbyggande poliser har visat sig avgörande för möjligheten att påverka tillsammans med kommunens myndighetsansvar. Arbete pågår dels i en regeringsutredning, dels inom Brå med syftet att nå resultat för att tydliggöra kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete.
Tolv till femtonåringar som sugits in i det kriminella livet får inte vara ett olöst problem. En 15-åring har straffansvar, men en ”straffvarning”, ett samtal, uppfattas som att bli ”fri” och utan ansvar. Det är mycket kännbart för offret i t.ex. ett barnrån, som då inte känner sig tagen på allvar. Dessa unga kriminella är för "problemtunga" för familjehem och tas de in i LVU-hem blandas de med äldre gängkriminella ledare som befäster dem i ett kriminellt liv. Det behövs utvecklas en mellanform där unga kriminella inte blandas med varandra. Och vad är föräldraansvaret för deras brott? Senaste undersökningen från Novus visar att allmänheten vill betona föräldraansvaret. Ska föräldrar bötfällas när barn begår brott eller finns andra tänkbara reaktioner från samhällets sida?
17-åringarna kommer tyvärr ofta ut från LVU-hemmen ännu mer befästa i sin kriminalitet. Hur tar man hand om dem? Kan mentorskap från äldre utomstående vara ett alternativ? Forskningen visar att 17-åringarnas förmåga för att förstå konsekvenserna av sina handlingar inte räcker till. Avhopparverksamheten verkar fungera först några år senare i livet när det börjar gå upp för de unga vad ett liv i kriminalitet innebär.
Myndig med rätt till undantag
Allmänhetens bristande acceptans för att myndiga ges straffrabatter, är nu återkommande i debatten.
Otrygghet bland unga män ökar
Trygghetsundersökningen, NTU, som Brå gör visar nu att otryggheten bland unga män ökar, allt fler oroar sig för att bli utsatta för brott. Genom åren har dessa undersökningar visat att de som har minst anledning att känna sig otrygg, som äldre kvinnor. känner störst otrygghet och de som har störts anledning att känna sig otrygga, som unga män, känner sig minst otrygga. Det har nu ändrats enligt senaste Brå-studien.
Juridifiering Vi som organiserat hearingarna har bägge upplevt en paradoxal förändring av samhällets svar på tidens utmaningar. Samtidigt som tempot i samhällsutvecklingen har ökat har svaren tagit allt längre tid. Vi har fått mer av utredningar, ofta med utdragna utredningstider och mindre av departementspromemorior och överenskommelser över blockgränserna som leder till snabba beslutsprocesser. En orsak, upplever många, är att politisk makt förts över till domstolarna. Medan politiker tidigare kunde tillåta sig snabba åtgärder som kunde komma att utvecklas och rättas till baserat på de erfarenheter som vanns är man nu rädd för att ta beslut om man inte är säker på att de inte kommer att upphävas av domstolarna. Att inte politiker vågar göra det de är valda för av rädsla för domstolarna upplever vi som ett hot mot demokratin.
Ulf Dahlsten Elisabeth Bjar